Visar inlägg från december 2015

Tillbaka till bloggens startsida

Censureringsgradering




Med anledning av de senaste veckornas bataljer i kommentatorsfälten på NA så väljer jag härmed att sänka censureringsgraderingen till nivå 3 (semipermeabel) på den femgradiga skalan, då flertalet kritiska röster fått utrymme och en och annan galant smädelse har hittat vägen genom nålsögat.

Anledningarna till detta tycks vara att några ädla riddare skrittat fram för att leverera sina känsloargument och backa upp vanvettingarnas alster. När dessa framhävelser, med doft av månta och tranbärssaft, stimulerat till skrivelser från flertalet klarsyntare läsare så har NA, troligtvis med viss vånda, nödgats presentera faktabaserade motargument till agendan.

Därmed kan vi konstatera att dessa självuntnämnt goda människor som kommit till undsättning inte bara dragit ner byxorna på sig själva, utan dessutom i fallet tagit något slags knapphändigt grepp om den debiles kalsonger på grund av självräddningsreflexen. Via fallriktningen som bestämts av gravitationskraften har man därmed också blottat dennes förmodat likbleka skinkor för allmän beskådan.

Om det är detta som krävs för att det fria ordet ska flöda, så à la bonne heure.

Min gissing är ändå att i skrivande stund så vässas det annars så obönhörliga censureringsverktyget upp till korrekt standard samtidigt som det putsas för glatta livet på någon riktigt provocerande artikel som ren moteld.

En kuslighet som drabbat en läsare.

 


Lägger man ner tillräckligt mycket kraft och är dedikerad nog så finner man det man söker. Min vän Juha är ett alldeles utomordentligt exempel på det. Han har nämligen tillverkat sin egen spegel. Juha har i sin egen jakt på sin sanning fångat fisk från Genesarets sjö och ur denna fisk efter kraftig upphettning utvunnit kvicksilvret  ur dess muskler. Av kvicksilvret har han sedan låtit tillverka en spegel som enligt honom själv inte bara suddigt efterliknar hans skepnad vid reflektionen, utan också speglar hans själ. Att det var via fisken han skulle införskaffa kvicksilvret stod helt klart för honom, då grekiskans  "ichtys" betyder just fisk och dessutom förkortar "Iesos Christos Theou Yios Soter", dvs "Jesus Kristus, Guds son, Frälsaren". Denna spegel är numera Juhas ledstjärna här i livet.

Anledningen till att jag vet detta är för att Juha nyligen kontaktat mig angående min blogg där jag presenterar teori 3 om den hemliga agendan på NA, alltså den där Ströman och kompani springer islamisternas ärenden. Det kusliga är att spegeln fungerar som tilltänkt under de allra flesta förhållanden (dock allra bäst om man står på nyligen utplacerade palmblad eller utbredda kläder och bryter bröd, enligt Juha själv). Står man dock i närheten av Nerikes Allehandas lokaler och försöker spegla sig så är det dock fullkomligt omöjligt. Spegeln immar nämligen igen.

Som sökare av den slutgiltiga sanningen så väljer jag att inte bortse från de mer vidskepliga teorierna.

Kampen fortsätter.

Så arbetar en svensk journalist. Del 3

Begynnelsen

Hans formades till den han är genom de medärvda generna och genom de prövningar han ställts inför som människa. Ibland gick det hand i hand. Exemelvis så blev de första åren i skolan en prövning då hans fysiska förmåga inte kunde stå upp och försvara de fysiologiska defekterna som påtalades av hans klasskamrater. Gomspalten var ett uppenbart samtalsämne bland de andra barnen. Även om Hans mor påtalat för honom hur speciell han var, speciellt i pauserna mellan det konstanta drickandet från de ojästa dunkarna i garderoberna, så genomskådade han ganska snabbt att de andra barnen inte gjorde efterliknande grimarser för att de ville vara som honom, utan snarare för att de gjorde narr av honom.

När väl dagens plågosamma skolvistelse var till ända så gällde det att vara försiktig när den milslånga promenaden tagit honom till ytterdörren vid bostaden. Man fick inte knacka för hårt på dörren för då kunde hans far få ett av sina utbrott och då blev det inte kul. Man fick heller inte bara kliva in och därmed överraska far. Han ville  vanligtvis inte bli störd ifall han som brukligt vid den tiden på eftermiddagen just stigit upp för att genomföra dagens första självtillfredställelse till inspelade videoklipp från när regeringsstyrkorna återtog himmelska fridens torg. Mor brukade inte vara hemma vid den tiden utan var oftast på jakt efter ferment och sackaros till sina brygder. Vanligtvis fick hon skjuts av Hans farbror och betalningen gjorde de upp sinsemellan med något slags alternativt valutasystem.

Fadern var politiskt aktiv som så många andra av denna tidens latmaskar. Det vackra i kommunismen förklarades för Hans på flertalet språk, då mycket av det vackra på ett enkelt sätt kunde försvinna i översättningen. Uppfostran bestod av en hel del prygel som kanske oftast inte berodde på att Hans misskött sig, utan snarare på grund av faderns förtjusning över att utdela dessa straff. När Hans blev lite äldre upphörde dock spöstraffen och fadern tydde sig alltmer till den lite mognare avkomman. En klart trevligare tid inleddes för den vanskapte, även om han många gånger skulle ha föredragit att sova i sin egen säng utan fars flåsande i nacken. Fadern fattade under dessa nätter tycke för sin enda son och planerna för denne ritades tidigt upp. Hans skulle bli journalist. Poppius journalisthögskola var det enda som var gott nog åt sonen när tiden väl var inne. Det är skolan som framkallat nutidshjältar såsom Oisin Cantwell och andra ledande lögnspridare i de stora tidningarna. Hans antogs efter att fadern författat en ansökningstext och framfört sin rekommendation av sonen personligen till flertalet beslutsfattare på skolan och deras familjemedlemmar via telefonsamtal i tid och otid.

Det första riktiga jobbet skaffades även det på liknande sätt även om det krävdes mer handlingskraft av fadern i detta fallet. Väsandet i telefonen skördade ingen frukt men efter att han plockat upp ansvarig utgivares dotter efter skolan och skjutsat  henne hem så gick det vägen. Detta uppdagades dock senare då Hans mor öppnat upp sitt hjärta på en kvinnomottagning efter att blivit fullständigt söndeslagen av den svartsjuke fadern, som under samma veva sade upp bekantskapen med sin bror. Under fängelsevistelsen skrevs de första texterna som Hans fick publicerade. Även om texterna skrevs av hans far, så var Hans nu fullfjädrad journalist. 

0 kommentarer | Skriv en kommentar

NA. Ett nytt spår i den hemliga agendan

Vår jakt på den hemliga agendan i NA har ibland tagit oss in på intressanta spår. Ibland tycks vi tidsödande hamna på villospår eller i återvändsgränder. Häromdagen mötte jag Ronny från Grums. I all sin enkelhet så presenterar han för oss en teori som kanske kan hävda viktorian efter tidens obönhörliga prövning framför våra andra hypoteser. Hittills har vi ju den samhällsraserande målsättningen eller nihilistspåret att gå på. Väl omhändertagen i Ronnys boning med saffranskrans och absinth så hörde jag honom angående hans teori. Ur minnet så ska jag försöka återge samtalet så autentiskt jag förmår (då jag tyvärr upplevt vinterns första vurpa som erbjöd både förödmjukelse och via min gubbstjärt en krossad inspelningsmekanism som jag så oförutseende placerat i min ena bakficka.)

Ronny. Ordet är ditt. Låt höra dina teorier om ledarskribenten.  Debil eller simulerande? 

En högst berättigad undran. Undermedvetet debil simulans om du av mig avkräver ett kort svar.

Ge mig det långa.

Då tar mitt svar oss på en liten tidsresa. En resa innan välfärdsturismens gyllene ålder och det zigenska utsmyckandet av gatubilden. De liberala var av äkta vara och flertalet av dessa uttalade liberaler utförde ett förhållandevis gott dagsverke på Nerikes Allehanda. Sedan en dag, då en profet smädats och dessa liberaler med vattniga mungipor erbjudits möjligheten att publicera dess orsak, så högg de som kobror. Kobror hugger snabbt, men det är inga hugg av infall eller en av naturen betingad stridsreflex, utan det är utstuderade hugg med kalkylerad skadeverkan och med efterplanering då offret kan tänkas vara ett hot eller en måltid. I detta fall var det en måltid. Lösnummerförsäljning och ett förstärkt anseende hos sina egna.

Men det krävdes ju ändå ett visst mod att publicera?

Om mod fanns med i bilden så är det ingenting mot den rädsla som medföljde de hot och det förakt som kom som ett brev på posten. Jag tror att Ströman blev så skrämd hela vägen in i själen så att det vi nu med våra ögon ser och läser endast är en knäckt mans självräddningsarbete.

Självräddningsarbete?

Den andra skribenten lämnade ju tillslut sin tjänst. Ströman påbörjade massproduktionen av islamistpropagandan. Ibland när jag läser hans listiga vinklingar och ser de förtvivlade stackarna i kommentatorsfälten får jag för mig att han nästan slutit ett avtal med jihadisterna! Det kostar väl att friställa sig ... Bara bilden av en leende skägging med en kalasjnikov kan ju få vem som helst att darra på manschetten. I annat fall gör han kanske undermedvetet det han kan för att försöka behaga dessa med förhoppning om att undslippa det bly han ordinerats. En teori minst lika plausibel som de du fått av dina andra informatörer om du frågar mig.

Det var tur jag frågade dig, Ronny.

Kampen fortsätter.

0 kommentarer | Skriv en kommentar