Ett omfångsfullt stycke skämtsamt kallat "homo agneau" väl inom mina preferensramar har inhandlats. Dess naturligt trettiosjugradiga innandöme upplevs något varmare när jag med omsorg lyfter det ur dess "bain-marie". Det ger sköna rysningar vid både beröring och vid lubricering. Vilket exemplar. Vilken Gateau!

En bacha bazi ska enligt mig avnjutas skamlöst lyxigt till ett fylligt rödvin en fredagskväll när löven fallit och mörkret kamoflerat själva anrättningen och behandlingen. Kanske inleds kvällen med lite sång och dans för att få till den rätta stämningen. Det jag lärt mig under åren är att man ska gå varsamt fram - Det har man allt som oftast igen redan vid första förtäringstillfället. En kärleksfull knådning kan stimulera den trygghet en bacha bazi behöver. Senor mjukas upp och muskler ger med sig i den jakt på klimax och "jus de fruit" som kan komma att bli kvällens höjdpunkt.

Skål på er alla. Önskar er alla en skön höst i mångfaldens (objektivt) överlägsna tecken!